Läs upp

Cookies

Den här webbplatsen använder så kallade cookies. Cookies är små textfiler som lagras i din dator och sparar information om olika val som du gjort på en webbsida – t ex språk, version och statistik – för att du inte ska behöva göra dessa val en gång till. Tekniken är etablerad sedan många år tillbaka och används idag på väldigt många webbplatser på Internet.

Du kan när som helst ändra cookieinställningarna för denna webbplats.

FASS logotyp
Receptbelagd

Peka på symbolerna och beteckningarna till vänster för en förklaring.

Kontakt

Sök apotek med läkemedlet i lager

Sök lagerstatus

Lercanidipine Orion

Orion Pharma

Filmdragerad tablett 20 mg
(Rosa, runda, bikonvexa, filmdragerade tabletter med en skåra på ena sidan och släta på den andra)

selektiv kalciumkanalblockerare med huvudsaklig vaskulär effekt

Aktiv substans:
ATC-kod: C08CA13
Läkemedel från Orion Pharma omfattas av Läkemedelsförsäkringen.
  • Vad är en FASS-text?

Fass-text

Texten nedan gäller för:
Lercanidipine Orion filmdragerad tablett 10 mg och 20 mg

FASS-text: Denna text är avsedd för vårdpersonal.

Texten är baserad på produktresumé: 2018-05-21.

Indikationer

Lercanidipine Orion är indicerat för behandling av lätt till måttlig essentiell hypertoni.


Kontraindikationer


- Överkänslighet mot den aktiva substansen eller något hjälpämne som anges i avsnitt Innehåll.

- Graviditet och amning (se avsnitt Graviditet).

- Kvinnor i fertil ålder om inte effektivt preventivmedel används.

- Patienter med aortastenos.

- Obehandlad hjärtsvikt.

- Instabil angina pectoris.

- Gravt nedsatt njur- eller leverfunktion.

- Inom en månad efter hjärtinfarkt.

- Samtidigt intag av:

  • starka hämmare av CYP3A4 (se avsnitt Interaktioner).

  • ciklosporin (se avsnitt Interaktioner).

  • grapefruktjuice (se avsnitt Interaktioner).

Dosering

Dosering

Den rekommenderade dosen är 10 mg peroralt en gång dagligen minst 15 minuter före måltid. Dosen kan ökas till 20 mg beroende på den enskilda patientens respons.

Dostitrering bör ske gradvis eftersom det kan ta omkring två veckor innan maximal antihypertensiv verkan uppnås.


Administreringssätt

För oralt bruk.

Tabletten ska sväljas med tillräcklig mängd vätska (t ex ett glas vatten).

För vissa individer där monoterapi med ett antihypertensivt läkemedel inte ger tillfredsställande effekt kan det vara lämpligt att lägga till lerkanidipin till behandling med betareceptorblockerande läkemedel (atenolol), diuretikum (hydroklorotiazid) eller ACE-hämmare (kaptopril eller enalapril).

Eftersom dosresponskurvan är brant med en platå vid doser mellan 20‑30 mg är det osannolikt att man får en bättre effekt med högre doser medan riskerna för biverkningar ökar.


Äldre:

Försiktighet bör iakttagas när man påbörjar behandling av äldre patienter, även om farmakokinetiska data och klinisk erfarenhet tyder på att den dagliga dosen inte behöver justeras.


Pediatrisk population:

Lercanidipine Orion rekommenderas inte för användning hos barn under 18 år, eftersom det saknas data vad gäller säkerhet och effekt. 


Nedsatt njur- eller leverfunktion:

Försiktighet bör iakttagas när behandling påbörjas hos patienter med lätt till måttligt nedsatt njur- eller leverfunktion. Även om de doser som vanligen rekommenderas kan tolereras, bör dosökning till 20 mg dagligen ske med försiktighet. Den blodtryckssänkande effekten kan vara förhöjd hos patienter med nedsatt leverfunktion, och dosen kan därför behöva justeras.

Lerkanidipin rekommenderas ej till patienter med gravt nedsatt lever- eller njurfunktion (GFR<30 ml/min). 


Varningar och försiktighet

Försiktighet bör iakttagas när lerkanidipin används hos patienter med sick sinussyndrom (utan pacemaker).


Försiktighet skall också iakttagas vid behandling av patienter med nedsatt vänsterkammarfunktion, även om kontrollerade hemodynamiska studier inte visat försämring av kammarfunktionen. Vissa kortverkande dihydropyridinderivat kan vara förenade med ökad kardiovaskulär risk hos patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Även om lerkanidipin är långtidsverkande skall försiktighet iakttagas vid behandling av dessa patienter.


Lerkanidipin kan i sällsynta fall orsaka bröstsmärta eller angina pectoris. I mycket sällsynta fall kan patienter som redan lider av angina pectoris drabbas av tätare, svårare eller mer långdragna attacker. Enstaka fall av hjärtinfarkt har rapporterats (se avsnitt Biverkningar).


Nedsatt njur- eller leverfunktion:

Försiktighet bör iakttagas när behandling påbörjas hos patienter med lätt till måttligt nedsatt njur- eller leverfunktion. Även om de doser som vanligen rekommenderas kan tolereras, bör dosökning till 20 mg dagligen ske med försiktighet. Den blodtryckssänkande effekten kan vara förhöjd hos patienter med nedsatt leverfunktion och dosen kan därför behöva justeras.

Lerkanidipin rekommenderas ej till patienter med gravt nedsatt leverfunktion eller till patienter med gravt nedsatt njurfunktion (GFR<30 ml/min) (se avsnitt Dosering).


Alkohol bör undvikas eftersom det kan förstärka effekten av vasodilaterande, antihypertensiva läkemedel (se avsnitt Interaktioner).


CYP 3A4 inducerare som antiepileptika (t.ex. fenytoin, karbamazepin) och rifampicin kan reducera lerkanidipins plasmanivåer och därmed kan lerkanidipins effektivitet bli mindre än väntad (se avsnitt Interaktioner).


Interaktioner

Det är känt att lerkanidipin metaboliseras via CYP 3A4 enzym och därför kan samtidig administrering av CYP 3A4 -hämmare och -inducerare interagera med lerkanidipins metabolism och eliminering.


Samtidig behandling med lerkanidipin och hämmare av CYP 3A4 (t.ex. ketokonazol, itrakonazol, ritonavir, erytromycin och troleandomycin) bör undvikas (se avsnitt Kontraindikationer).

En interaktionsstudie med en stark CYP 3A4 hämmare, ketokonazol, visade en avsevärd ökning i lerkanidipins plasmanivåer (en ökning med 15 gånger av AUC och 8 gånger av Cmax för eutomer S-lerkanidipin). 


Ciklosporin och lerkanidipin ska inte administreras samtidigt (se avsnitt Kontraindikationer).

Ökade plasmanivåer av både lerkanidipin och ciklosporin har observerats efter samtidig tillförsel. En studie med unga, friska frivilliga har visat att när ciklosporin administrerades 3 timmar efter lerkanidipin ändrades inte lerkanidipins plasmanivåer, medan ciklosporins AUC ökade med 27 %. Samtidig administrering av lerkanidipin och ciklosporin har dock orsakat en trefaldig ökning av lerkanidipins plasmanivåer och en 21 % ökning av ciklosporins AUC.


Lerkanidipin bör inte tas tillsammans med grapefruktjuice (se avsnitt Kontraindikationer).

Lerkanidipin är känsligt för hämning av metabolismen orsakad av grapefruktjuice vilket leder till ökad systemisk tillgänglighet och ökad hypotensiv effekt.


När en dos på 20 mg gavs tillsammans med midazolam peroralt till äldre frivilliga ökade lerkanidipins absorption (med ca 40 %) och absorptionshastigheten minskades (tmax försenades från 1,75 till 3 timmar). Midazolamkoncentrationen ändrades inte.


Försiktighet bör iakttagas när lerkanidipin administreras tillsammans med andra substrat till CYP 3A4, såsom terfenadin, astemizol, antiarytmika av klass III som amiodaron och kinidin.


Samtidig tillförsel av lerkanidipin och CYP 3A4 inducerare såsom antiepileptika (t.ex. fenytoin, karbamazepin) och rifampicin bör genomföras med försiktighet eftersom den antihypertensiva effekten kan minskas och blodtrycket bör övervakas oftare än normalt.


När lerkanidipin administrerades tillsammans med metoprolol, en beta-blockerare som elimineras huvudsakligen via levern, ändrades inte metoprolols biotillgänglighet medan lerkanidipins reducerades med 50 %. Denna effekt kan bero på minskningen av blodflödet i levern som orsakas av beta-blockerare och kan därför uppstå med andra läkemedel i samma klass. Följaktligen kan lerkanidipin administreras säkert tillsammans med beta-adrenoceptor blockerande läkemedel, men dosjustering kan krävas.


En interaktionsstudie med fluoxetin (en hämmare av CYP 2D6 och CYP 3A4) utförd på frivilliga i åldern 65 ±7 år gav ingen förändring av lerkanidipins farmakokinetik.

Samtidig tillförsel av en daglig dos cimetidin på 800 mg orsakar inga signifikanta förändringar av lerkanidipinnivåerna i plasma men försiktighet skall iakttagas vid högre doser eftersom biotillgängligheten och den blodtryckssänkande effekten hos lerkanidipin kan öka.


Samtidig tillförsel av 20 mg lerkanidipin hos patienter som under lång tid behandlades med β-metyldigoxin visade inga tecken på farmakokinetisk interaktion. Friska frivilliga fastande försökspersoner som behandlades med digoxin efter att ha fått en 20 mg dos lerkanidipin visade en genomsnittlig ökning med 33 % i digoxins Cmax medan AUC och njureliminering inte ändrades signifikant. Patienter som samtidigt behandlas med digoxin bör stå under noggrann klinisk observation för att upptäcka tecken på toxiska effekter av digoxin.


När en dos på 20 mg lerkanidipin administrerades upprepade gånger tillsammans med 40 mg simvastatin ändrades inte lerkanidipins AUC signifikant, medan simvastatins AUC ökade med 56 % och dess aktiva metabolit β-hydroxyacid med 28 %. Det är inte troligt att sådana ändringar har klinisk relevans. Någon interaktion förväntas ej när lerkanidipin administreras på morgonen och simvastatin på kvällen, såsom indikerats för sådana läkemedel.


Samtidig administrering av 20 mg lerkanidipin till fastande friska frivilliga påverkade inte warfarins farmakokinetik.


Lerkanidipin har använts tillsammans med diuretika och ACE-hämmare utan problem.


Alkohol bör undvikas eftersom det kan förstärka effekten av vasodilaterande, antihypertensiva läkemedel (se avsnitt Varningar och försiktighet).


Graviditet  (Läs mer om graviditet)

Kategori  C.

Det finns inga data för lerkanidipin som tyder på teratogena effekter hos råtta och kanin. Fertiliteten hos råttor påverkades inte.

Eftersom klinisk erfarenhet av lerkanidipin under graviditet och amning saknas och andra dihydropyridin-föreningar har visat sig vara teratogena hos djur ska lerkanidipin inte ges under graviditet eller till kvinnor i fertil ålder, om inte ett säkert preventivmedel används.


Amning  (Läs mer om amning)

Grupp  IVa.

På grund av hög lipofilicitet hos lerkanidipin kan utsöndring i bröstmjölk förväntas. Därför ska lerkanidipin inte administreras till ammande mödrar.


Fertilitet

Klinisk data av lerkanidipin saknas. Reversibla biokemiska förändringar i huvudet på spermier som kan försämra befruktningen har noterats hos vissa patienter som har behandlats med kanalblockerare. I de fall upprepade försök till in vitro-fertilisering misslyckas och där ingen annan förklaring kan hittas, bör möjligheten av kalciumkanalblockerare som orsak övervägas.


Trafik

Kliniska erfarenheter av lerkanidipin indikerar att det har liten påverkan på förmågan att framföra fordon och använda maskiner. Försiktighet bör dock iakttagas eftersom patienten kan drabbas av yrsel, asteni, trötthet och i sällsynta fall somnolens.


Biverkningar

Ca 1,8 % av patienter som behandlats har rapporterat biverkningar.

Tabellen nedan visar förekomsten av möjliga biverkningar, grupperade enligt MedDRA organklass system och efter frekvens.

Följande terminologi har använts för att klassificera förekomsten av biverkningar:


Frekvenserna definieras som:

Mycket vanliga (≥1/10);

Vanliga (≥1/100, <1/10);

Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100);

Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000);

Mycket sällsynta (<1/10 000),

Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).


Tabell över rapporterade biverkningar

De biverkningar som oftast rapporterats i kontrollerade kliniska prövningar är huvudvärk, yrsel, perifiera ödem, takykardi, palpitationer och “flushing”. Dessa biverkningar rapporterades av mindre än 1 % av patienterna.



Immunsystemet

Mycket sällsynta

Överkänslighet

Psykiska störningar

Sällsynta

Somnolens

Centrala och perifera nervsystemet

Mindre vanliga

Huvudvärk; yrsel

Hjärtat

Mindre vanliga

Sällsynta

Takykardi; palpitationer

Angina pectoris

Blodkärl

Mindre vanliga

Mycket sällsynta

Flushing

Synkope

Magtarmkanalen

Sällsynta

Illamående; dyspepsi; diarré; buksmärta; kräkningar

Hud och subkutan vävnad

Sällsynta

Hudutslag

Muskuloskeletala systemet och bindväv

Sällsynta

Myalgi

Njurar och urinvägar

Sällsynta

Polyuri

Allmänna symtom och/eller symtom vid administreringsstället

Mindre vanliga

Sällsynta

Perifiert ödem

Asteni; trötthet

Efter marknadsföring har spontan rapportering av följande mycket sällsynta (<1/10 000) biverkningar inkommit; gingival hypertrofi, reversibla ökningar av leverenzymer (transaminaser) i serum, hypotoni, ökad urinfrekvens och bröstsmärtor.

Lerkanidipin kan i sällsynta fall orsaka bröstsmärta eller angina pectoris. I mycket sällsynta fall kan patienter som redan lider av angina pectoris drabbas av tätare, svårare eller mer långdragna attacker. Enstaka fall av hjärtinfarkt har rapporterats.

Lerkanidipin tycks inte påverka blodsocker- eller serumlipidnivåer.


Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala



Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till Läkemedelsverket, www.lakemedelsverket.se. Postadress

Läkemedelsverket
Box 26
751 03 Uppsala

Överdosering

Efter marknadsföring har tre fall av överdoseringar rapporterats (150 mg, 280 mg respektive 800 mg lerkanidipin, intaget i försök att begå självmord). Den första patienten utvecklade sömnighet och behandlades med magpumpning. Den andra patienten utvecklade kardiogen chock med svår myokardiell ischemi och mild njursvikt och behandlades med hög dos katekolaminer, furosemid, digitalis och parenteral plasmavolymökare. Den tredje patienten utvecklade kräkningar och hypotension och behandlades med aktivt kol, laxantia och dopamininfusion.

Alla tre fallen löstes utan följdsjukdomar.


Man kan förvänta sig att överdosering orsakar perifer vasodilatation med markant hypotoni och reflextakykardi. Vid svår hypotoni, bradykardi och medvetslöshet kan cirkulatoriskt stöd erfordras. Vid bradykardi kan man ge atropin intravenöst.

Med hänsyn till lerkanidipins förlängda farmakologiska effekt är det viktigt att patientens kardiovaskulära status kontrolleras under minst 24 timmar efter överdosering. Det är inte känt om läkemedlet kan elimineras vid dialys. Eftersom läkemedlet i hög grad är lipofilt, är det högst sannolikt att plasmanivåerna inte ger någon ledning beträffande riskperiodens längd och dialys är kanske inte effektivt.


Farmakodynamik

Verkningsmekanism

Lerkanidipin är en kalciumantagonist som tillhör gruppen dihydropyridinderivat och som hämmar det transmembrana inflödet av kalciumjoner till hjärtmuskler och glatt muskulatur. Dess antihypertensiva verkan beror på en direkt relaxerande effekt på glatt muskulatur i blodkärl som därigenom reducerar det totala perifera motståndet.

Trots sin korta halveringstid har lerkanidipin en långvarig antihypertensiv verkan på grund av sin höga membranaffinitet och på grund av hög kärlselektivitet har läkemedlet inga negativa inotropa effekter.


Farmakodynamisk effekt

Eftersom den vasodilatation som lerkanidipin framkallar sätter in gradvis, har akut hypotoni med reflextakykardi sällan observerats hos patienter med hypertoni.

Lerkanidipins antihypertensiva verkan beror huvudsakligen på dess (S)-enantiomer. Lerkandipin är ett racemat.


Klinisk effekt och säkerhet

I en liten okontrollerad randomiserad studie av patienter med svår hypertoni (medelvärde + S.D. för diastoliskt blodtryck 114,5 + 3,7 mm Hg) normaliserades blodtrycket hos 40 % av de 25 patienter som erhöll 20 mg lerkanidipin en gång om dagen och hos 56 % av 25 patienter som erhöll 10 mg två gånger om dagen. I en dubbelblind, randomiserad, kontrollerad studie mot placebo av patienter med enbart systolisk hypertoni sänkte lerkanidipin det systoliska blodtrycket från 172,6 + 5,6 mm Hg till 140,2 + 8,7 mm Hg.


Farmakokinetik

Absorption

Lerkanidipin absorberas fullständigt efter peroral administrering av 10‑20 mg och maximal plasmakoncentration + S.D. 3,30 + 2,09 ng/ml respektive 7,66 + 5,90 ng/ml uppnås cirka 1,5‑3 timmar efter tillförsel.


De två enantiomererna i lerkanidipin uppvisar en liknande plasmanivåprofil: tiden till maximal plasmakoncentration är densamma, maximal plasmakoncentration och AUC är i genomsnitt 1,2 gånger högre för (S)-enantiomeren och halveringstiden för de två enantiomerna är huvudsakligen densamma. Ingen omvandling "invivo" av enantiomerer noterades.


På grund av den höga första passage metabolismen är den absoluta biotillgängligheten hos peroralt administrerat lerkanidipin till patienter vid samtidigt födointag ca 10 % , men den reduceras till 1/3 när lerkanidipin administrerats till friska frivilliga på fastande mage.


Lerkanidipins perorala tillgänglighet ökar fyrfaldigt när lerkanidipin intas upp till två timmar efter en måltid med hög fetthalt. Därför bör lerkanidipin intas före måltider.


Distribution

Distributionen från plasma till vävnader och organ är snabb och omfattande.

Bindningen av lerkanidipin till plasmaproteiner är över 98 %. Eftersom plasmaproteinnivåer är lägre hos patienter med gravt nedsatt njur- eller leverfunktion kan läkemedlets fria fraktion ökas i de patientgrupperna.


Metabolism

Lerkanidipin metaboliseras i stor utsträckning av CYP 3A4. Modersubstansen har inte påvisats i urin eller feces. Medlet omvandlas huvudsakligen till inaktiva metaboliter och cirka 50 % av dosen utsöndras i urinen.


“In vitro” studier med humana levermikrosomer har visat att lerkanidipin visar en viss grad av hämning av CYP 3A4 och CYP 2D6 vid koncentrationer om 160 respektive 40 gånger högre än de som maximalt uppnåddes i plasma efter en dos på 20 mg.


Dessutom har interaktionsstudier på människa visat att lerkanidipin inte ändrar plasmanivåerna av midazolam, ett typisk CYP 3A4 substrat, eller metoprolol, ett typiskt CYP 2D6 substrat. Därför förväntas inte hämning av biotransformation av läkemedel som metaboliseras via CYP 3A4 och CYP 2D6 av lerkanidipin vid terapeutiska doser.


Elimination

Elimination sker huvudsakligen genom biotransformation.

Den terminala genomsnittliga halveringstiden på 8‑10 timmar beräknades och den terapeutiska effekten varar i 24 timmar på grund av den höggradiga bindningen till lipidmembraner. Ingen ackumulering sågs vid upprepad tillförsel.


Linjäritet/icke-linjäritet

Peroral administrering av lerkanidipin leder till lerkanidipinnivåer i plasma som inte står i direkt proportion till dos (icke-linjär kinetik).

Efter 10, 20 eller 40 mg observerades toppkoncentrationer i plasma i förhållandena 1:3:8 och arean under kurvan för plasmakoncentration mot tid i förhållandena 1:4:18 vilket antyder en ökande mättnad av första passage metabolismen.

Biotillgängligheten ökar därför när dosen höjs.


Ytterligare information för speciell population

Lerkanidipin beter sig farmakokinetiskt på likartat sätt hos äldre patienter och patienter med lätt till måttligt nedsatt njur- eller leverfunktion som hos den allmänna patientpopulationen. Patienter med gravt nedsatt njurfunktion eller dialysberoende patienter uppvisade högre nivåer (ca 70 %) av läkemedlet. Hos patienter med måttligt till gravt nedsatt leverfunktion ökar sannolikt den systemiska biotillgängligheten hos lerkanidipin eftersom läkemedlet i normala fall i stor utsträckning metaboliseras i levern.


Prekliniska uppgifter

Farmakologiska säkerhetsstudier på djur har inte påvisat någon inverkan på det autonoma nervsystemet, det centrala nervsystemet eller på gastrointestinal funktion vid doser som sänker blodtrycket.


De väsentliga effekter, som har iakttagits vid långtidstudier på råtta och hund över en längre period, hade direkt eller indirekt samband med de kända följderna av höga doser av kalciumantagonister, vilka huvudsakligen återspeglar en förstärkt farmakodynamisk aktivitet.


Lerkanidipin var inte genotoxiskt och det fanns inga tecken på karcinogena risker.

Fertilitet och generell reproduktionsförmåga hos råtta påverkades inte av behandling med lerkanidipin.


Det finns inga tecken på teratogena effekter hos råtta och kanin. Däremot orsakade höga doser lerkanidipin pre- och postimplantationsförluster samt fördröjd fosterutveckling hos råtta.


Vid tillförsel av lerkanidipinhydroklorid i hög dos (12 mg/kg/dag) under förlossning framkallades dystoci.


Det finns inga undersökningar av distribution av lerkanidipin och/eller dess metaboliter hos dräktiga djur eller av dessa ämnens utsöndring i modersmjölk.

Ingen separat utvärdering av metaboliter har gjorts i toxikologiska studier.


Innehåll

Kvalitativ och kvantitativ sammansättning

Lercanidipine Orion 10 mg filmdragerade tabletter

En filmdragerad tablett innehåller lerkanidipinhydroklorid 10 mg motsvarande 9,4 mg lerkanidipin.

Lercanidipine Orion 20 mg filmdragerade tabletter

En filmdragerad tablett innehåller lerkanidipinhydroklorid 20 mg motsvarande 18,8 mg lerkanidipin.


Förteckning över hjälpämnen

Lercanidipine Orion 10 mg filmdragerade tabletter

Tablettkärna:

Majsstärkelse

Natriumstärkelseglykolat

Kiseldioxid, kolloidal, vattenfri

Mikrokristallin cellulosa

Poloxamer

Natriumstearylfumarat

Makrogol

Filmdragering:

Hypromellos

Makrogol

Järnoxid (E172)

Titandioxid (E 171)


Lercanidipine Orion 20 mg filmdragerade tabletter

Tablettkärna:

Mikrokristallin cellulosa

Majsstärkelse

Natriumstärkelseglykolat

Kiseldioxid, kolloidal, vattenfri

Povidon

Natriumstearylfumarat

Filmdragering:

Hypromellos

Makrogol

Järnoxid (E172)

Titandioxid (E 171)


Blandbarhet

Ej relevant.

Hållbarhet, förvaring och hantering

Hållbarhet

3 år.


Särskilda förvaringsanvisningar

Förvaras i originalförpackningen. Ljuskänsligt.


Särskilda anvisningar för destruktion

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.


Förpackningsinformation

Filmdragerad tablett 10 mg Gula, runda, bikonvexa, filmdragerade tabletter med en skåra på ena sidan och släta på den andra
100 tablett(er) blister, 137:49, F
Filmdragerad tablett 20 mg Rosa, runda, bikonvexa, filmdragerade tabletter med en skåra på ena sidan och släta på den andra
100 tablett(er) blister, 221:49, F

Hitta direkt i texten
Av