Resistensutveckling

Utveckling av nya typer av resistens är mer eller mindre ovanligt beroende på hur lätt det är för bakterierna att bli resistenta. I de fall resistens kan uppstå genom en enda mutation och mutations­frekvensen är hög, kan resistens hos målbakterien utvecklas snabbt.

Ett vanligare problem är att antibiotikabehandling stimulerar redan befintliga resistenta bakterier när konkurrensen från andra, mer känsliga bakterier minskar. Mag-tarmkanalen samt hud och slemhinnor är i normala fall rikligt koloniserade av bakterier och det är främst där resistenta bakterier kan föröka sig vid antibiotika­behandling.

Så kan vi motverka resistensutveckling

Arbete med att förebygga resistens kan sammanfattas genom tre strategier:

• Minska behovet av antibiotika genom sjukdomsförebyggande arbete

• Minska spridning av resistenta bakterier och resistensgener genom karantän och god hygien

• Restriktiv användning av antibiotika

Minska behovet av antibiotika

Det bästa sättet att minska användningen av antibiotika är att förhindra att sjukdomar uppstår. Förbättrad djurhälsa kan nås på en mängd olika sätt, till exempel genom förbättrad hygien och skötsel, aktiv avel för friskare djur samt vaccinering.

Minska spridningen av resistenta bakterier

Resistenta bakterier och resistensgener kan liksom som andra infektioner spridas både mellan djur och mellan djur och människor. Smitta kan ske vid direktkontakt eller indirekt genom till exempel foder, livsmedel eller utrustning. Begränsningar av inköp och transporter av levande djur och tillämpande av karantän är viktiga åtgärder. God hygien minskar också risken för spridning till människa.

Restriktiv användning av antibiotika

Antibiotika ska endast användas då en bakteriell infektion är diagnosticerad eller väldigt trolig och det handlar om en infektion som inte kan självläka. I de fall då antibiotikabehandling måste användas ska framförallt ”smalspektrigt” preparat väljas, läkemedel som i låg grad påverkar andra bakterier än den som orsakar infektionen. Helst bör provtagning och resistensbestämning vara klar innan man sätter in antibiotika.

Mer information om antibiotika­resistens och Strategier mot resistens finns på SVAs (Statens veterinärmedicinska anstalts) hemsida:

https://www.sva.se/antibiotika/strategier-mot-resistens

Kors- och co-resistens

Tyvärr är problemet med förvärvad antibiotikaresistens inte begränsat till den substans som används. Till exempel delar antibiotika som liknar varandra kemiskt också ofta samma resistensmekanismer och s.k. korsresistens uppstår, det vill säga resistens mot en substans i gruppen innebär automatiskt resistens mot andra substanser i samma grupp. Uppgifter om förväntad korsresistens finns i produktresuméer och Fass Vet-texter för enskilda produkter.

Behandlingsriktlinjer

För att minska risken för överföring av antibiotikaresistens från djur till människor är bland annat viss typ av antibiotikabehandling till djur otillåten. I Sverige är det Jordbruksverkets föreskrifter som reglerar förskrivningen av antibiotika till djur.

Jordbruksverkets material och tjänster inom antibiotikaresistens hittar du här:

https://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/sjukdomarochsmittskydd/antibiotikaresistens.4.510b667f12d3729f91d80003942.html

Sveriges Veterinärförbunds antibiotikapolicy med råd och stöd samt djurslagsspecifika riktlinjer hittar du här:

https://www.svf.se/forbundsfragor/policydokument/antibiotikapolicy

Publiceringsdatum: 2020-04-20